Om vattenfallsepoken i Padjerim och Letsi

Under Vattenfallsepoken i mitten på 1950-talet och fram till 1964 uppförde Betong Sanders från Hednoret en fabrik i Padjerim. Efterfrågan på vägkulvert, cementrör, brunnsringar och hålsten var stor. Det jobbade sex till sju man där som bodde i en barack och en kocka som stod för matlagning och städning. Första tiden när vattenfallsbygget började i Letsi en bit norr om byn användes en liten grusväg som gick genom Britastorps och fabrikens område. Det var många som jobbade där och det var intensiv trafik med tunga fordon och personbilar som passerade varje dag. Särskilt på eftermiddagarna när alla skulle hem var det rena ”midnattsolsrallyt” på fabriksplanen. Då var det säkrast att hålla sig inne i baracken tills det lugnat ner sig. Under tiden breddades byavägen och en ny väg drogs fram över bäcken till Bäckmark och Letsi. Under vägbygget förstördes badstället som funnits i bäcken. Det var tråkigt, det gick inte att återställa. Men det blev en ännu större förlust för de boende när älven torrlades i slutet av 1960-talet och allt fiske upphörde i och med att dammen i Letsi var klar. Allt vatten från Lilla Luleälv styrdes in i en sex kilometer lång tunnel till Stora Luleälv. Utflödet kan man se i Sjokksjokk. Där brukar hugade fiskare stå och kasta med sina spinnspön.

Kommentera